PHINEAS QUIMBY, MARY BAKER-EDDY
Två av nyandlighetens pionjärer
Av Gunnar Martin Aronsson
Vem är mannen med det märkliga namnet? Och vem är kvinnan?
Varken Quimby eller Baker-Eddys namn är speciellt kända i Sverige, men i USA är Mary Baker-Eddy en välkänd gestalt genom den rörelse hon grundade, Christian Science, som under sin storhetstid samlade kring en miljon människor under sitt ideologiska tak, med en spridning på fem kontinenter.
Stora delar av den från amerikanska kretsar komna new age-litteraturen har sina idémässiga rötter gemensamma med den så kallade New Thought-rörelsen.
–
New Thought skapades i slutet av 1800-talet och det gemensamma draget handlar om en mer oortodox kristendomssyn. Medan flera forskare, bland dem Olav Hammer vid Lunds Universitet, anser att Quimby var portalgestalten för New Thought, och att Christian Science tillhör New Thought, avvisar Christian Science ett sådant samband. Som alltid är det en tolkningsfråga. Låt oss ta en titta på dessa pionjärer.
INTE SOM ANDRA FLICKOR
Mary föddes 16 juli 1821 som jordbrukardotter i orten Bow, New Hampshire.
Familjen Baker var kalvinister, och uppfostran av de sex barnen var sträng. Fadern var ledamot i kommunstyrelsen och kyrkans diakon. Tidigt lyssnade Mary på de ibland hetsiga teologiska debatter som fördes i hemmet, då traktens kalvinistiska präster ofta samlades där.
–
Enligt Kristen Vetenskap var det fadern som i sin hårdhet skapade den ångest, nervositet och det motstånd, som flickan snart kom att uppvisa. Hon fick konvulsioner och krampanfall, hade ofta huvudvärk, trötthet och depression samt smärtor i ryggen. Anfallen undersöktes av läkare, som dock menade, att det inte handlade om någon allvarlig sjukdom, utan om ”hysteri i kombination med dåligt humör”. Idag har termen ”hysteri” strukits ur de medicinska texterna, istället skulle symptomen sannolikt beskrivas som psykosomatiskt betingade.
–
Marys ljudöverkänslighet som barn gjorde att hon inte tålde oväsendet i byskolan, varför det till sist beslutades att hon skulle få vara hemma istället. Hon lämnades ifred av de andra familjemedlemmarna, och behövde inte jobba med gårdens göromål. Istället kunde hon ägna sig åt att läsa böcker.
Längre fram vände hon sig öppet mot föreställningen i Calvins lära att vissa människor var förutbestämda till himmel eller helvete, oavsett sitt handlande. Hon hade tydligen en allierad i modern, som, oavsett hennes kalvinistiska konfession, i det fördolda företrädde en mer mild kristendomssyn, som hade sin utgångspunkt i den Jesus som framträder i evangelierna.
–
ETT KORT GIFTERMÅL OCH EN SON
Tiden går, och 1843 anmäler sig en möjlig giftaskandidat. Det är George Washington Glover, en ung affärsman som tar den 22-åriga Mary till altaret. Paret bosätter sig i Syd-Carolina, där Glover har sin verksamhet. Breven hem 1844 talar för att det är ett lyckligt äktenskap, men redan sex månader senare går ”Wash”, som han kallades, tragiskt nog bort i gula febern.
Mary är gravid och saknar nästan helt pengar, men får ekonomisk hjälp av några frimurare för sin återresa. Väl hemma föder hon sin son, men familjen ansåg, enligt Kristen Vetenskaps källor, att pojken var ”för livlig för hennes bräckliga fysiska tillstånd”, och överlämnade honom mot Marys vilja till den avlidne faderns vänner, vilka efter hand bosätter sig i en annan delstat.
–
Till sonen George Washington Jr. sa man senare, att modern var död. Efter de upprivande händelserna med Washs död och Juniors försvinnande försämras Marys hälsa allt mer. Snart går även modern bort, fadern gifter om sig, och vill inte längre ha Mary i huset. Hon bosätter sig hos systern Abigail, där hon blir kvar i hela nio år.
HOS SYSTER ABIGAILS FAMILJ
På grund av sina ständiga smärtor söker Mary bland de populära ”alternativa” kurerna, exempelvis vattenterapi och homeopati, utan att uppleva någon läkedom. De vanliga läkarna förmår inte heller bota henne. 1850 är Mary Baker-Glover en kronisk sjukling och framtiden ser mörkt ut.
–
1853 gifter hon sig med tandläkaren Daniel Patterson, enligt Kristen Vetenskap främst för att denne lovat, att sonen skulle återbördas till henne. Men inget händer, äktenskapet blir olyckligt, och 1861 nödgas maken dra ut i inbördeskriget. Snart rapporteras, att han befinner sig i federalisternas fångläger. Mary kämpade hon för att få honom fri därifrån, dock utan att lyckas.
Åter är Mary ensam, sjuklig och under knappa ekonomiska omständigheter. Men samma år får hon en broschyr sig tillsänd, som hon läser med stor iver. Den handlar om mesmeristen (hypnotisören) Phineas P. Quimbys verksamhet som healer, och de resultat han lyckats uppnå utan mediciner.
–
DEN F. D. URMAKAREN PHINEAS P. QUIMBY
Vi rör oss alltså från den sjukliga Mary och tar istället en retrospektiv titt på den turnerande mesmeristen Phineas Pankhurst Quimby (1802-1846). Quimby är ingen läkare, utan en före detta daguerrefotograf och urmakare, som funnit sin rätta mission: som healer, ”helbrägdagörare”.
Redan 1838 hade Quimby träffat den franske estradhypnotisören Poyen, och blivit så fascinerad att han släppt vad han hade för händer, och följt efter denne, när turnén fortsatte längs den amerikanska östkusten. I sitt följe hade Poyen sin assistent miss Gleason och ett flertal unga manliga lärjungar.
–
Quimby ville lära sig det som hypnotisören gjorde, och fransmannen gav till sist med sig, eftersom han lade märke till att den nye intressenten hade talang. Poyen och hans lärjungar var inte bara underhållare, de gjorde ibland också tjänst som narkosläkare, det vill säga: de utförde smärtstillande hypnos före det att en patient skulle laga tänderna eller genomgå en operation. Men ibland kunde Poyen i samband med uppträdandena bli anklagad för ”häxkonster”, så det var inte ett odramatiskt liv.
–
Phineas öppnade snart eget, och turnerade flitigt längs östkusten. Enligt de flesta källor var han framgångsrik: människor som kom till honom upplevde sig botade eller i alla fall bättre. Till sist blev Quimby så skicklig att han till och med ställa diagnos och bota på distans.
–
SCIENCE – MED STORT ”S”
Quimby hade en karismatisk närvaro, men han skrev inte mycket, främst på grund av bristfällig skolgång. Bland hans anteckningar återfinns ordet science med litet ”s” som då betyder vetenskap, och Science med stort ”S” som står för Gud. Quimby hade alltså placerat dem likvärdigt: för honom var Gud liktydigt med den sanna vetenskapen, och den sanna vetenskapen innebär att förstå hur Gud ”fungerade”.
–
–
RÄTT ATTITYD GER HÄLSA
Quimby menade, att ”bota en sjukdom innebär att förstå den lag enligt vilken sjukdomen har uppstått”. Sjukdomens rot fanns i sinnet (the Mind). Vi kan inte, menade han, bli sjuk av något ”utanför” medvetandet; vårt ”kroppsliga tillstånd är endast återspeglingen av (vårt) sinnestillstånd”.
Om helande beror på ”rätt” tro, föreställde sig Quimby att sjukdom beror på ”felaktig” tro. Quimby påtalade som viktiga faktorer i samband med sjukdom: Fel livsattityder, avsaknad av verkliga insikter och att andra människor tilläts påverka ens självkänsla.
–
Bristen i Quimbys teori ligger i, menar jag, att han har en ”antingen-eller” inställning: det är enbart sinnestillståndet som avgör hälsa respektive sjukdomstillstånd. Han menar att en läkares uttalande av att sjukdom brutit ut hos patienten, genom dennes tro på läkaren, faktiskt kan skapa sjukdomen, medan ett sådant uttalande väl snarast förstärker en redan igångsatt sjukdomsprocess. Vi kan också se, att även djur utan större tankeförmåga kan få allehanda sjukdomstillstånd, vilket försvagar Quimbys hypotes. Mer sannolikt är väl, att det är en kombination av orsakselement som avgör hälsa och ohälsa.
Hur som helst märker vi här hur teorin bakom ”positivt tänkande” får en fast form.
–
–
AFFIRMATIONER
Något senare skulle amerikanska författare som Joseph Murphy och Emmett Fox vidarebefordra idén om affirmationstekniker, tillit och positivt tänkande.
Och på andra sidan Atlanten skulle apotekaren Emile Coué (1857-1926) kring sekelskiftet börja ge ”recept” på de självsuggererande fraser, som han fann vara de mest välgörande för patienters hälsa. Den mest populära frasen ”Varje dag och på alla sätt blir jag bättre och bättre” gjordes sedemera om till en sång av och med Karl-Gerhard; ”Bättre och bättre dag för dag”.
–
Coué menade att det var hjärnan som bar på en hittills okänd läkande kraft, och genom autosuggestion morgon och kväll kunde det kroppsliga hälsotillståndet påverkas.
SAMTALSTERAPI
Omsider började Quimby att istället för hypnos fokusera en enklare form av samtalsterapi. Dessutom masserade han ibland patientens huvud med vattenfuktade fingrar, men detta gjorde han enbart för att skapa en övertygelse hos patienten, att han faktiskt ”gjorde” någonting. Det väsentliga var egentligen, enligt honom själv, att via samtalet ta reda på vilka övertygelser om livet som patienten bar på, och att under hand söka ersätta ”felaktiga” (ohälsosamma) övertygelser med ”rätta” (hälsobringande) sådana.
För Quimby handlade det också om att ersätta ”fel” tro med ”rätt” tro. Genom att ”omorganisera” sitt liv så att det stod i ”vetenskaplig” och objektiv samklang med tingens andliga ordning kunde hälsa uppnås.
Quimbys uppgift var att påvisa att patienten inte hade någon orsak att vara rädd, eftersom Gud såg att hans skapelseverk, enligt Bibeln, som var ”gott”, och vad som är ”ont” är alltså ett människopåfund. Som ett tredje element i sin behandling satt han ofta efter behandlingen tyst och sökte genom intensiv koncentration överföra den ”sanna” övertygelsen till patienten.
–
Quimbys filosofi blev, som sagt, startpunkten för den rörelse som senare kom att kallas New Thought. Bland fler utlöpare från denna kan nämnas Charles Fillmores Unity. Betoningen ligger ihög grad på en reformerad Kristusgestalt; denne var inte enbart frälsare och ”Guds Son” utan en aspekt av Gud som vi alla har delaktighet igenom vår innersta själsliga nivå, vår Christ Mind.
–
MARYS MÖTE MED QUIMBY
Tillbaka till huvudpersonen Mary Baker: Ryktet om Quimbys helbrägdagörande kur har alltså nått ända fram till den nu kroniskt sängliggande kvinnan. Enligt egen uppgift led hon av en inflammation i ryggraden, med mag- och gallbesvär.
Året är 1862, och den 41-åriga Mary, som brevväxlar med Quimby och skriver i augusti att ”antingen kommer jag till Er för att få leva eller också reser jag till mina vänner i S. Bridge för att dö”.
–
Quimby svarar, att han är förhindrad att resa till henne, men att han gärna tar emot henne, om hon har möjlighet att komma. Mary frågar sin syster Abigail om pengar för att resa till healern, men systern avvisade bestämt denna förfrågan, eftersom hon ansåg att Quimby var en svindlare, eftersom han som bekant inte använda några mediciner.
–
Men genom sin oerhörda envishet och målmedvetenhet lyckades Mary låna ihop små summor av bekanta till biljetten. På egen hand lyckas hon i oktober ta sig till tågstationen, för vidare transport till staden Portland, där Quimby befinner sig på International Hotel. Fler år senare skriver Mary, att så snart hon stigit in i hans rum började hon känna sig bättre.
Quimby hade lagt sina händer på henne och förklarade att hennes sjukdom fanns helt och hållet i hennes huvud. Inom åtta dagar är Mary Baker fullständigt frisk, och går uppför de 182 trappstegen till tornkupolen på Portlands stadshus. ”Hon kan åter gå och springa”, skriver författaren Zweig i ett biografiskt skönlitterärt präglat porträtt, ” hon är strålande, föryngrad, nästan vacker, hon skälver av verksamhetsbegär och är fylld av en ny energi – en energi utan like till och med i hennes fädernesland Amerika”.
–
QUIMBYS FÖRTROGNA
Mary blir nu Quimbys förtrogne, hans sekreterare. Hon fortsätter brevväxla med honom, besöker honom två gånger ytterligare under 1864, och diskuterar i timtals om förutsättningarna bakom helandet. Hon ville nu, sa hon till Quimby, skriva ned ”mästarens” anteckningar om hur han arbetade, och filosofin kring arbetet. Quimby känner sig smickrad, och gör henne till viljes. De lösryckta textfragment som Quimby och hans lärjungar presenterar för henne förs samman till en helhet.
–
Hon kommer snart att prisa hans insats i olika tidningar. I åratal har Quimby själv kämpat för att få sin metod erkänd som ”vetenskaplig” – dock utan framgång. Ja, visserligen har de praktiska resultaten – helandet – oftast infunnit sig, men de flesta var inte intresserade av tankarna bakom. Själv menade han att han upptäckt hemligheten med Jesu Kristi helande kraft. Han kallade sin metod Science of Health, alternativt Science of Christ alternativt The Science of Life and Happiness.
ÅTER HEMMA: FÖRKUNNAREN
Åter hemma har ryktet spridits om Marys helbrägdagörelse, och när hon kommit hem är hon snart i centrum för uppmärksamheten. ”Jag är för alla som se på mig och som förr känt mig ett levande vittnesbörd om er kraft”, skriver hon entusiastiskt till Quimby. Till lokaltidningen Portland Courier skriver hon: ”De som behandlade mig trodde att det fanns en sjukdom, oberoende av ’the Mind’, av anden. Och jag var ju inte klokare än de. Men nu kan jag för första gången fatta hela den princip som ligger till grund för doktor Quimbys verk, och i samma mån som jag förstår denna sanning, fortskrider mitt tillfrisknande. Den sanning han överför till patienten, botar den sjuke utan att denne anar det, och kroppen är, så snart den fylles av ljuset, ej längre bräcklig och klen.”
Men 16 januari 1866 avled Quimby plötsligt, enligt ett vittne på grund av överansträngning. Ingen av hans tidigare lärjungar ville eller kunde fortsätta hans verk.
–
FÖREDRAGSHÅLLARE OCH HELARE
Mary börjar själv annonsera ut sina tjänster som helare i Quimbys anda, och skriver flitigt på sitt eget arbete, Science and Health, där hon lånat en hel del från Quimbys terminologi.
Hon börjar även hålla offentliga föredrag om dessa hälsoprinciper, och kritiserar i bitska ordalag den vanliga läkarvetenskapen för att de ”ännu inte kommit underfund med den sanna, genialiska, nya läkemetoden.”
Kritikerna är dock inte sena att beskt kritisera Eddys entusiastiska utrop, några anser att om hon inte varit överspänd tidigare, så var hon det nu, efter den ”mirakulösa” Quimbykuren. Men tack vare Marys obändiga vilja och hennes nyvunna självmedvetenhet har varken kritik eller hån någon som helst påverkan på henne längre.
Hennes make nummer två, tandläkaren Daniel Patterson kommer äntligen tillbaka från det fångläger han suttit i, men lämnar henne snart igen. Förutsättningen för äktenskap var definitivt borta.
–
EN ”FEMINISTISK” UTVIKNING
Det skulle kunna vara på sin plats med en feministisk läsning av Marys öde. Dock torde någon annan skribent vara mer lämpad för detta. Men vi kan i alla fall konstatera, att med dåtidens mått mätt, kastar hennes beteende en skugga över henne: Hon låter sig inte under underkuvas av vare sig sin fars eller sin makes vilja, och hon vägrar sturskt att acceptera de rådande normerna för vad en kvinna ”skall” och ”inte skall” göra. Hon stakar ut sin väg i världen själv. Hon möts av massiv misstro vad gäller hennes idéer, men låter sig inte besegras för den sakens skull, utan stretar envist vidare för att nå de mål hon själv satt upp.
Om det istället varit en man som agerat på samma sätt, då hade vi säkert betraktat detta som en ”fullt normal” karriärväg.
–
HELANDET
Men förbättringen efter Quimbykuren visar sig inte bli permanent, utan pendlar mellan bättre och sämre. Den 3 februari 1866, 45 år gammal, ramlade hon baklänges på en isbelagd trottoar i hemstaden Lynn, Massachusetts. Hon slår sig medvetslös och blir förlamad. När hon vaknar upp i bostaden är hon sängliggande. Enligt en doktor skall tillståndet vara obotligt.
–
Vad skall hon göra? Hon skickar ut dem som befinner sig i rummet. Sedan barnsben en van Bibelläsare slår hon upp berättelsen om den lame mannen som blir frisk genom sin orubbliga tro på Jesus. Hon fylls då, enligt egen utsago, av en mäktig känsla att ett helande sker.
Hon skådar, enligt en källa, Gud ansikte mot ansikte och hör hur han säger ”Min dotter, stå upp!” Hon reser sig ur sängen, klär på sig, och går utan problem ut i vardagsrummet, där en präst och några vänner väntar. Som en konsekvens av denna gudomliga intervention kommer nu, förnimmer hon, hennes liv att ägnas åt ”det kristna helandets Princip och praktik”.
–
–
LÄRJUNGAR SAMLAS KRING EDDY
1867 etablerar hon en skola i Christian Science Mind-healing och från 1870 har hon en lärjunge och kompanjon, Richard Kennedy. Denne hyr en våning i ett hus i staden, där han öppnar en praktik och där Mary Baker undervisade intresserade i föredragsform. Det omtalas att hon hade förmågan att fullständigt koncentrera sig, och hon upprättade en ”mental kontakt” med varje elev genom att se dem stint i ögonen.
1872 blåste dock upp till en ideologisk strid inom de egna leden gällande frågan: Rör det sig om en helande process som det gäller för helaren att genomföra via ”mindpower”, eller handlar det om att få patienten andligt medveten om att han faktiskt, via Gud, egentligen är frisk?
–
Enligt Eddy är svaret det senare, och hon anstränger sig för att vara tydlig. Lärjungarna förbjöds att göra ”quimbyska” handrörelser. Helandet skulle vara helt och hållet ”andligt”, medan varje form av ”animal mesmerism”
(= Quimbys ”mind power”, viljeöverföring, suggestion), avsiktligt såväl som oavsiktlig, var liktydigt med ”villfarelse.”
Kring 1875 har hon en emellertid en hel krets av yngre beundrande män kring sig, något som hon både finner lugnande och oroande. Hennes attityd gentemot sina elever växlar, enligt en källa, ständigt mellan tillgivenhet och en avvisande, stram och puritansk hållning. Med hjälp av inkomsterna från verksamheten köper Eddy det första Christian Scientists’ Home i Lynn, och söndagsgudstjänster införs.
1 januari 1877 gifter den 56-åriga Mary om sig för tredje gången, nu med den lugne, elva år yngre eleven och f.d. symaskinsagenten Asa Gilbert Eddy
–
–
SCIENCE AND HEALTH
Förutom små avskrifter av texten för interntbruk publiceras 1875 den första upplagan av boken Science and Health (Vetenskap och hälsa). Boken hade som främsta funktion att presentera den i hennes ögon gudomligt inspirerade läran, men sannolikt också att understryka på vilket sätt den skilde sig från Quimbys.
–
Boken skulle sedan komma att tryckas i 50 upplagor, varje gång med adderade förändringar i texten. ”Om Gud, eller Sanning, var den gudomliga principen för all andlig healing och rehabilitering”, skriver hon, ” då kunde inte helande betraktas som en personlig gåva. Den måste vara öppen för alla Kristi lärjungar, eller studenter.”
Läran kom förvisso att präglas av Marys möten med Quimby, men efter den första upplagans kortfattade omnämnande av Quimby faller han i onåd hos författaren, och allt som skulle kunna peka på hans inverkan rensas ut i senare upplagor och kommande artiklar från hennes hand. Hon håller dock fast vid samma grundattityd som Quimby: att läkedom handlar om att hela sinnet från illusioner.
–
–
LÄRAN
Medan Quimby ansåg helandet som en process som via hjärnan
skedde mellan två människor genom ett slags ”sändande” från helarens sida och ett ”mottagande” från den sjukes sida bygger Baker upp en större lära baserat på hennes Bibelstudier och de egna erfarenheterna. Helandet sker i ”Guds sinne”. Medan sjukdom var ett resultat av mänskligt feltänkande, var hälsa ett resultat av att rätt tillämpa Guds lagar genom bönhänvändelse och dessa lagar är identiska med vetenskap, lika säkra som matematiska utsagor.
Vad skulle väl annars Guds lagar annars betraktas som, om inte som vetenskap?
Nycklarna fanns framförallt, menade hon, i Nya Testamentet. Rätt förstådd är NT ett hjälpmedel att läka andra, genom att låta patienten förstå, att de ”bakom” sin sjukdom egentligen är friska, eftersom Guds verk är gott, och att leva i enlighet med Guds lagar är att leva i Sanning.
–
”Fysiskt helande i Kristen Vetenskap är nu”, skriver hon i Science and Health, ”liksom på Jesu tid, resultatet av den gudomliga Principens verksamhet, inför vilken synd och sjukdom mister sin verklighet i det mänskliga medvetandet och försvinner lika naturligt och lika nödvändigt som mörker viker för ljus och synd för bättring. Nu liksom då är dessa mäktiga gärningar inte övernaturliga utan i högsta grad naturliga.”
Christian Science har dokumenterat tusentals fall av tillfrisknande med hjälp av dessa andliga principer, men har också fått kritik, eftersom många av efterföljarna valt att helt undvika vanliga medicinsk behandling. Svenska Kristen Vetenskap understryker dock, att man inte är motståndare till vanlig medicinering.
–
ANDLIGA VÄRLDEN VERKLIG, FYSISKA VÄRLDEN ILLUSORISK
Mary Baker-Eddys slutsats var att den ”verkliga” världen är av andlig beskaffenhet, medan den fysiska världen alltså inte var ”verklig” – den var illusorisk.
”Det onda har ingen verklighet. Det är varken person, plats eller ting, utan helt enkelt en föreställning, en det materiella sinnets illusion” /—/
”Själ är liktydigt med Ande, Gud, den utanför ändlig form befintliga, skapande, styrande, oändliga Principen, som formerna endast återspeglar.” (Vetenskap och Hälsa s. 71)
–
”Det enda verkliga”, skriver Baker-Eddy, ”i synd, sjukdom och död är det fruktansvärda faktum att dessa overkliga fenomen synes verkliga för en mänsklig, felbar tro, tills Gud lyfter bort förklädnaden. De (d.v.s. synd, sjukdom och död) är inte verkliga, för de kommer inte från Gud.”
När kristendomens vetenskap blir uppenbar, skall den leda människor in i hela sanningen. Hon skriver att Bergspredikan ”är denna Vetenskaps innersta väsen, och Jesu eviga liv, icke hans död, är dess resultat.”. (s. 271)
När vi ser igenom illusionerna uppstår, alldeles naturligt, ett mirakel. Det var det som inträffade för den lame mannen i Nya Testamentet, menar hon. När den lame trodde på Jesus Kristus försvann också illusionen av sjukdom och han blev frisk. ”Lidande, syndande, döende föreställningar är overkliga. När den gudomliga Vetenskapen blir universellt förstådd, skall de inte ha någon makt över människan, ty människan är odödlig och lever i kraft av gudomligt bemyndigande.” (s. 76) ” …den vissnande blomman, den skadade knoppen, den knotiga eken, det rovgiriga vilddjuret – i likhet med sjukomens, syndens och dödens disharmonier – är onaturliga. De är sinnens lögner, det dödliga förnuftets växlande avvikelser; de är inte Förnuftets (Mind) eviga verkligheter”. (s.78). ”En vetenskaplig mental metod är sundare än bruket av medicin, och en sådan mental metod åstadkommer stadigvarande hälsa.” (s. 79)
–
Att jämställa synd med sjukdom är ett kontroversiellt uttalande, som dock är allmänt accepterat inom flera kristna samfund, bland annat det calvinistiska. Men Mary Baker-Eddy tolkar, än mer radikalt, även sjukdom som illusorisk, som något som ger vika så snart vi når fram till Sanningen.
–
KRITISKA INVÄNDNINGAR
Frågan är förstås hur Eddy, mer exakt, menar med dessa uttalanden.
Hur kan hon förneka, att andra människors kroppar blivit bakterie- och virusangripna? Hennes egen man hade ju gått bort i gula febern?
Menade hon på fullt allvar att makens sjukdom och hennes egen fysiska bräcklighet var en ”illusion”, inte verklig?
Moderna kritiker har siktat in sig på detta, och avfärdat Christian Science/Kristen Vetenskap som en världsfrämmande lära. Har vi ont är det verkligt nog. Upplever vi feberyrsel under en infektion är detta verkligt nog. Baker-Eddys filosofi låter till förstone som något som svårligen kan försvaras intellektuellt.
–
Kanske skapade Mary Baker-Eddy en ideologi om hur det ”borde” vara? Det vill säga: Sjukdom borde inte få finnas hos oss människor, eftersom Gud per definition representerar allt gott. Sjukdom och lidande är ont. Ekvationen går inte ihop med tanken på att Gud, enligt Bibeln, samtidigt är allsmäktig.
Alltså måste materien vara en illusion, medan Mind (Sinnet, hos Kristen Vetenskap översatt till Förnuftet) är den sanna verkligheten. ”Endast genom att förstå att det blott finns en makt – icke två makter, materie och Förnuft (Mind) – kan man uppnå vetenskapliga och logiska slutsatser”, skriver hon.
–
Kristen vetenskap i Sverige skriver i ett klargörande brev att den speciella terminologin ”under alla tider skapat missförstånd”. Läsaren föreslås byta ut orden ”verklig” mot ”absolut” och ”overklig” mot ”relativ”. Då framstår det tydligt vad Baker-Eddy menar. `
–
–
ÄR SJUKDOM EN ILLUSION? – EN RESONERANDE UTVIKNING
Själv tror jag, att om vi avfärdar Baker-Eddys arbete och tankar gör vi oss själva on otjänst. Hon var, liksom Quimby, något viktigt på spåren som först i våra dagar börjar utforskas mer i detalj och med bättre instrument. Liksom kirurger på 1600-talet fick arbeta med vad som fanns till hands – och det var inte mycket! – nödgades Mary Baker Eddy, liksom Quimby, att så att säga utifrån sina erfarenheter och intuitiva insikter om orsakssamband använda mer outvecklade instrument än dagens raffinerade datoriserade, digitaliserade analysinstrument.
–
KVANTFYSIK
Det finns minst tre aspekter inom den aktuella forskningen som förtjänar att omnämnas. För det första existerar enligt kvantfysiken allt, även minsta partikel, i form av både materia och vibrationsfrekvenser (svängningar som bildar elektromagnetiska fält).
Den amerikanske cellbiologen James Oschman hävdar t.ex. att man med hjälp av kroppens cellkommunikation och självkorrigerande system framöver kommer att kunna behandla människor med energimedicin, som förändrar cellernas elektromagnetiska frekvenser i enlighet med datordiagnostik. Essentiellt är att information och energi kan utbytas på distans genom resonansfenomen. Sannolikt kan elektromagnetiska fält expandera eller ”kondensera”, och denna lokala kondensation leder till att fältet framträder som partiklar, materia. Materian kan också tillbakabildas till energi igen, i ett ständigt växelspel eller kretslopp. Materian är som bekant inte ”fast” utan består primärt av vad vi kallar ”tomrum”, men enligt kvantfysiken är det inte ett ”tomrum” i betydelsen ”icke något” men ett ständigt föränderligt fält av möjligheter.
–
–
HOLOGRAMPRINCIPEN
För det andra talar mycket för att det är hologramprincipen som gäller, d.v.s.
varje del av människokroppen speglar helheten. Zonterapi, akupunktur, akupressur, irisdiagnostik, shiatzu och österländsk läkekonst över huvud taget kan få sin teoretiska förklaring i och med denna princip.
Helheten speglas i delen, mikrokosmos speglar makrokosmos, liksom hela vår kroppskonstitution finns härbärgerad i DNA/RNA-koden, liksom det befruktade ägget i sig innehåller samtliga förutsättningar för den vuxna individen.
–
FÄLTET AV OÄNDLIGA MÖJLIGHETER
För det tredje bygger på kvantfysikens rön om en nivå ”bortom” materian, där mycket talar för att de reguljära kausalsambanden (d.v.s. ”rak” orsak-verkan)
är ersatt till förmån för andra förklaringsgrunder, främst då intentionalitet i ett fält av oändliga möjligheter (uttrycket präglat av den indisk-amerikanske läkaren Deepak Chopra)
Andliga företrädare menar att vi genom att vår ständiga intentionella interaktion (via tanken) med det kvantfysiska energifältet av ren potentialitet har en möjlighet att genom vår intention påverka detta subtila fält. Intentionen verkar sedan ”inifrån och ut”, från subtil psykisk (kvantfysisk) nivå till dess att resultatet visar sig i formbildning i vår fysiska, materiella tydliga, verklighet.
–
DEN TIDSTYPISKA TOLKNINGSRAMEN
Quimby och May Baker-Eddy har uppenbarligen praktiskt erfarit hur en sådan förändring kan ske, även om de har olika förklaringsmodeller till vad som sker och dessa ritas i sin tur upp inom ramen för den tidstypiska tolkningsramen. Hur skulle något annat väl vara möjligt?
Mary Baker-Eddys egna anförda bevis är de tusentals patienter, som menade sig ha blivit botade av henne och de utbildade ”scientisterna”, hennes elever. De praktiska resultaten av hennes lära pekar så att säga baklänges på att hon har rätt i teorin, och eftersom hon funnit Guds helande lagar via Nya Testamentet, kan dessa lagar inte vara något annat än vetenskap.
–
VETENSKAP ELLER VETSKAP?
Då de avancerade teoretiska förklaringsmodellerna vid 1800-talets slut ännu som bekant var strikt begränsade – Einsteins forskning om rumtiden fick genomslag först genom Nobelpriset 1905 och kvantfysiken genom exempelvis Niels Bohr något senare – fick Eddy omdefiniera ordet vetenskap, så att det passade hennes idésystem. Detta är i sig inget märkligt, utan ett sätt som många nytänkare använt sig av, för att om möjligt ge mer tyngd åt den egna upptäckten eller redovisningen. Andra som i modern tid laborerat med begreppet vetenskap på detta sätt är Rudolf Steiner, vars ”andevetenskap” enligt våra mått mätt inte kan anses vara någon vetenskap, däremot subjektiv ”skådad vetskap”. Det samma gäller dansken Martinus storslagna kosmologi, av författaren kallad ”andlig vetenskap”.
–
KYRKAN ORGANISERAS
1879 organiseras hennes egen kyrka under namnet First Church of Christ, Scientist (under vilka alla andra kyrkor i världen ses som filialer)
och 1881 får hon myndigheternas tillstånd att skapa en skola med namnet Massachusetts Metaphysical College, vid vilket meddelas utbildning i ”patologi, ontologi, terapi, moralvetenskap och metafysik och dessa vetenskapers praktiska användning för behandling av sjuka”.
Vi får hålla i åtanke, att U.S.A. för många var den fristad, som många religiösa men annorlundatänkande sökt sig till genom emigration från sina europeiska hemländer. Att starta en ny kyrka var inget kontroversiellt, utan en del av den amerikanska frihetsideologin: därför etablerades nya kyrkor i rasande fart under den senare halvan av 1800-talet.
–
BOSTON
När hon flyttat sig själv och institutet till Boston 1882 blir hennes person alltmer respekterad i de högborgerliga kretsarna. Hon köper in sig i Bostons finare stadsdelar, vid Columbus Avenue, i ett vackert trevånings stenhus med mottagningsrum, tavlor och en salong.
Hon ger nu föreläsningar till en växande skara av intresserade. Eddy var en magnetisk talare, och många yngre flockades för att ta del av hennes nya kristna lära. Eleverna kunde ibland få en ”hemläxa” att gå ut och helbrägdagöra någon person i staden till nästa dag.
–
Kyrkan, som hon trott skulle ta emot hennes budskap med öppna armar, vänder henne dock ryggen. Hon lyckas genom sin goda organisationsförmåga och ett ekonomiskt sinne bygga upp en stabilare ekonomi. Men samma år, 1882, får hon uppleva ytterligare en svår personlig tragedi: hennes tredje make Asa Gilbert, som lidit av hjärtfel sedan födseln, får en hjärtattack medan hon undervisar, och avlider.
Hon är nu sextioett år gammal, men den en oerhörda smärtan tycks mot förmodan fungera som en sporre; under de följande åren expanderar rörelsen enormt. Mary Baker-Eddy visar sig vara en kraftfull organisatör och en praktiskt orienterad affärskvinna.
–
Det invigs jättelika tempel, bland annat i New York City och i London. Under sju år utbildas mer än fyratusen scientister, helare, av Baker-Eddy. Med den blygsamma begynnelsen av 14 helare det första året, utexaminerades 1886 inte mindre än 111 stycken.
Ett moln på den ljusnande himlen är dock att Quimbys arvingar hör av sig, och vill nu ha del av Eddys växande förmögenhet: Är det inte deras fars och farfars forna lärjunge som förtjänat pengarna på hans idéer? Mary Baker-Eddy hävdar att hennes lära är en gudomlig uppenbarelse och inte baserad på Quimbys metod.
–
Juridiska tvister följer.
1883 skapades månadstidningen the Christian Science Journal, ett organ för att föra ut Eddys tankar i den engelskspråkiga världen, följt av förlaget The Christian Science Publishing Company 1886. Dotterskolor öppnas i staterna Colorado, Kansas, Kentucky – ja, snart i alla USA: s stater. När Mary Baker-Eddy talar vid ett möte i Chicago 1888 är det för en åhörarskara på flera tusen personer. Kanske är det nu som rörelsen befinner sig på sin absoluta topp. Mary Baker-Eddy har verkligen ”börjat med två tomma händer” och lyckats skapa sig ett imperium, men ett imperium med syfte: att hela.
–
UR TIDEN
Mary Baker-Eddy är kvar på denna jord till den 3 december 1910, nära nittio år gammal. Ingen officiell ceremoni ordnas, då rörelsens grundare tagit avstånd från all persondyrkan. Begravningen blir enkel och endast några få utvalda deltar. Christian Sciences grundares kropp läggs i en stålkista, som sänks i graven. I två dygn står särskilt uppställda vakter på posto, för att hindra några fanatiskt troende att närma sig graven i syfte att eventuellt kunna bevittna hennes uppståndelse.
Det år hon går bort, är Christian Science en mäktig organisation. Och så sent som 1966 uppskattades antalet kyrkor till 3.300 fördelade på 57 länder.
–
QUIMBY OCH CHRISTIAN SCIENCE IDAG
– SAMT DESS EFTERFÖLJARE
Christian Science finns idag fortfarande, framförallt i U. S. A. , men även i Europa, i synnerhet i Tyskland och Schweiz
Phineas Quimby och Mary Baker-Eddys influenser har, som tidigare sagt, spridit sig via New Thought till en mängd olika nyandliga rörelser, personligheter som exempelvis de kvinnliga guruerna Louise Hay och Shakti Gawain.
Ett dagsaktuellt exempel är Helen Schucmans kanaliserade verk ACIM – En kurs i Mirakler. ACIM har, liksom C.S. då, en mycket stark utbredning i såväl USA som i Europa, med hundratusentals studenter som läser och söker använda materialet i sin vardag.
–
Även här är det centrala att bortse från ”illusionen” och istället välja Guds ”verklighet”. Även här poängteras, att mirakel inte är något övernaturligt, utan något naturligt som sker, när jag väljer att se ”skuldfriheten hos min broder”. Begreppet synd är nämligen identiskt med ”oförlåten tanke”, och genom att dra tillbaka sådana tankar, elimineras synden och kommer i kontakt med Guds verklighet, den Sanna verkligheten.
Eller som Mary Baker-Eddy beskrivit det: ”Om synd skapar syndare, kan Sanning och Kärlek allena göra denna skapelse ogjord.” (V&H s. 270).
—
Gunnar Martin Aronsson
copyr. uppdat. 2013
Källor:
Profeter mot Strömmen, Olav Hammer. W&W 1999
På spaning efter helheten. Olav Hammer. W&W 1997
Själslig läkekonst. Stefan Zweig. Skoglunds 1945.
Christian Science. Hans-Diether Reimer.Verbum 1968
Citat ur “The Quimby manuscripts”. Horatio W. Dresser, New York 1921.
A Century of Christian Science Healing. CS Publishing Society, Boston 1966.
Healing, Lademanns förlag 1991.
Vetenskap och hälsa. First Church of Christ, Scientist 1971.
Intervju med James Oschman, Svenska Dagbladet 2006,
Kristen Vetenskap I Sverige.
evolutionbynight 