evolutionbynight

r för de med bo(stads)lån inför en befarad höjning av reporäntan.

DN skriver idag, 6 feb. 2023:

”Inför räntebeskedet känner 35 procent av hushållen oro i någon skala, enligt undersökningen. Barnfamiljer känner mest oro inför beskedet, 57 procent av de tillfrågade småbarnsfamiljerna uppger att de oroar sig. Minst oro upplever pensionärer som inte har barn.

Andreas Moritz, vd för Skandiamäklarna, tror att unga personer är oroligare för att de har en högre belåningsgrad och är därmed räntekänsligare.

– De som köpte för 20 till 30 år sedan och har väldigt lite lån i förhållande till bostadens värde är mindre oroliga, än de som är nya in på marknaden och har stora lån räknat i kronor, säger Andreas Moritz.

Totalt sett var det 25 procent som inte oroar sig inför den förväntade höjningen alls.

– En del har bundit räntan i fem till tio år. De vet vad de har för räntekostnad oavsett vad riksbanken gör, andra har inte särskilt stora lån, säger han.

—

I undersökningen tillfrågades deltagarna om hur stor ökning i boendekostnader som deras hushåll skulle klara av. Resultatet hamnade på ett medelvärde av 4 653 kronor. Det motsvarar en höjning av räntan med en procentenhet på ett lån värt 5 583 600 kronor.

Andreas Moritz tror inte att svaren speglar en hushållsekonomi som faller samman vid räntehöjningar. Han påpekar att bankerna lämnar utrymme för höjningar i kalkylerna för lånelöften.

– Många kommer klara av räntehöjningarna. Det jag tror folk syftar på här är utrymmet att gå på restaurang, resa eller leva som de tidigare levt, säger han.”

Text: Ida Palm Ekspång, DN.

—

Kommentar GMA:

Fruktan för räntehöjningar som påverkar privatekonomin (om vi håller oss där) är en rädsla som vi känner igen från historieböckerna. Enkelt uttryckt innebär en ökad ränta på ett bolån (efter vissa kompensatoriska avdrag av kostnaden.) att man i privatekonomin för mindre pengar att använda för egen del; ”plånbokens innehåll blir tunnare”.

Man skulle kunna säga att den enskilde bostadslånaren blir ”fattigare” ju högre räntan blir, som påverkar bostadslånet, men vi väljer här bort ordet ”fattigare”, eftersom det är fler faktorer som spelar in. Och vem är egentligen ”fattig” i pengar i Sverige? Idag lever cirka 9 procent av världens befolkning, runt 690 miljoner människor på 1,90 USD om dagen ( det vill säga 10 kr 50 öre i dagens kurs ), vilket fortfarande gör Sverige till en av de länder där den enskilde medborgare upplever icke-fattigdom på den ekonomiska området. Bristupplevelser – ja. Ekonomiska besvärligheter – ja. Enskilda hushåll som lever på minimilön, som tvingas ”vända på slantarna i slutet av månaden” – ja, absolut.

Men fattigdom. Nej.

Tillbaka till huvudspåret: självklart kan även svenska medborgare uppleva en rädsla över att kanske inte kunna betala tagna banklån, och fruktar därför räntehöjningar. Ju högre belåningsgrad, desto mer motivation till att känna rädsla.

Men – rädsla är det sämsta tänkbara sinnestillståndet för att lösa alla problem som inte har att göra med att man fysiskt måste fly från någon.

Att lära sig röra sig från rädsla till TILLIT är därför – sådan är min erfarenhet både rent personligt och i rollen som coach – något som är absolut väsentligt.
—

Det finns metoder för detta, och att skriva om dessa här finns föga utrymme för mer än att nämna följande steg:

1. Bli absolut klar över fakta. Undanhåll inget. Försköna inget. Förutsätt ingenting. Ta bara fram fakta, svart på vitt. Gör en uträkning, samla ihop siffrorna.
—

2. Föreställ dig att du går utanför ditt ego och i stället går in i rollen som en utanförstående, idérik, vän. Låt denna vän betrakta problemet. Problemet är exakt detsamma, men du har du inte längre kvar din personliga bindning till problemet, med alla dessa kopplingar till olika emotioner.

Betrakta problemet. Fråga sedan: ”Hur kan detta problem lösas på ett sätt som är det absolut bästa, för alla parter involverade?”
—

3. Släpp taget, släpp tankarna kring problemet. Gör något helt annat. Ta en promenad ut i skogen. Lyssna på någon avspännande, vacker musik. Låt ditt undermedvetna arbeta.
—

4. När idéerna kommer – skriv ner dem omedelbart! Idéerna är mer flyktiga än gas, så du behöver ”fånga dem” innan de försvinner. Skriv ner idéerna, hur ”konstiga” eller ”orealistiska” de än verkar vara.
—

5. Låt idéblocket vara. Spänn av, gör något annat. Gå sedan tillbaka till blocket. Ringa in de tre bästa idéerna, som du uppfattar dem. Om möjligt: gradera sedan dessa tre idéer och genomför sedan den bästa av dessa idéer.
—

6. Du har tänkt (intelligens), du har känt av mer neutralt (balanserad känsla), du har kopplat på din intuition, som nu samverkat också med ditt minne (dina erfarenheter) och du är nu redo att handla. Att agera kommer att hjälpa dig röra dig framåt på alla plan, och att AGERA är också det mest kraftfulla som vi kan göra när vi hanterar rädsla för att gå ur det tillståndet av rädsla, fruktan, till ett annat, bättre, sinnestillstånd. Detta eftersom du nu genomfört en process baserat på psykets sätt att fungera.

—

/GMA 6 februari 2023

Hej, vänner i etern.

5 februari 2023:

I texter kring Attraktionslagen och relationer finns ett fokus på heterosexuella relationer. Därför kan det kanske vara av intresse att kort understryka att principerna för Attraktion gäller alla relationer, över huvud taget.

När det gäller parrelationer är det alltså inte bara heterosexuella relationer utan även lesbiska relationer och gayrelationer relationer som innefattar en dragning åt båda könen som omfattas av denna ”lag” eller princip.

Grunden, i enlighet med vad som jag själv utgår ifrån, är att de två polerna, den maskulina och den feminina båda finns i varje individ, dock i olika styrka.

Mannen har vanligtvis den maskulina polen mer utvecklad än den feminina, och Kvinnan den feminina polen mer utvecklad.

Dessa psykiska polkombinationer gestaltas i de fysiska liven i samarbete med föräldrarnas DNA och den uppväxande individens aktiverade fysiologiska funktioner, exempelvis körtelfunktioner, till olika uttryck, olika tankesätt, emotionella reaktionsmönster och handlingsmönster.

Här är dock centralt är bakom såväl DNA och därmed vårt ”arv” existerar en över alla sådana mönster kontrollerande instans, en instans som vanligtvis kallas det Övermedvetna.

Detta övermedvetna styr alltså hela processen på ett sätt som innebär, att allt ”underliggande” tilldelas de funktioner och erhåller de kvaliteter som är adekvata för vårt enskilda liv av vårt Övermedvetna.

Detta Övermedvetna har också sedan flera tusen år kallats vår Själ eller vår Ande.

Medan den heterosexuella relationen utmärks av ”klassisk” laddning dominant primärpol (mannens primärpol är den maskulina, kvinnans primärpol är den feminina) och subdominant sekundärpol (mannens sekundära pol är den feminina, kvinnans sekundära pol den maskulina) så skapas i ett slags gränszon i utvecklingen möjligheter för mannens sekundärpol att bli så stark att den ”utmanar” den primära maskulina polen, vilket gör att mannen kan dras till andra män.

På samma sätt finns en gränszom hos kvinnan, där kvinnans primära feminina pol ”utmanas” av den tilltagande maskulina polen på så vis, att kvinnan kan attraheras av andra kvinnor.

Denna dragning kan vara subtilt sexuell eller öppet sexuell, men är alltid i grunden en psykisk attraktion.

Varför?

Svar: Därför att kroppen är underordnad psykets Övermedvetande; medan de fysiska kropparna byts ut i samband med ett nytt fysiskt liv, förändras det psykiska Övermedvetandet blott långsamt; här finns alltså den styrande enheten, vår ”kommandecentral”, detta oavsett om vi i vår vardag är medvetna om detta eller inte.

—

Attraktionslagen gör att vi i vår väg kommer att möta människor med psykiska konstellationer som på något vis skapar ett attraktionstillstånd i vårt sinne, på samma sätt som våra psykiska konstellationer kommer att skapa repulsionstillstånd – frånstötning – visavi somliga människor.

Vår uteckling är aldrig en ”rak linje” utan snarare något som snirklar sig fram genom ständiga och dagliga olika begränsningar och möjligheter i ett oavbrutet växelspel.

—

Allt syftar, i enlighet med gammal esoterisk tradition och i enlighet med modern esoterik som Martinus analyser, till att skapa de optimala möjligheterna för vår själsliga utveckling, och detta i sin tur för att förbereda oss för att kunna hantera allt mer av ”gudomlig kunskap”, det vill säga: Livslagarna. Genom att gradvis allt bättre kunna hantera dessa lagar kommer vi allt närmare det som vår Själ längtar efter: medveten kontakt med subtilplanet eller den Andliga Världen och essentiellt då den Ovillkorade Kärleken, som vi ibland har kallat Gud, men som vi kan kalla vad vi vill: principen är densamma, och den Ovillkorade Kärleken är densamma.

—

/GMA 5 februari 2023

***

—

 

Passar på att skriva några fritt associerade rader om VÄLSTÅNDSMEDVETANDE.

Något av det centrala är förstås: Hur skapar vi ett Välståndsmedvetande?

Det enkla svaret är att fokusera på välstånd.

Inte bara ”ekonomiskt välstånd” utan allt slags välstånd.

Det är omöjligt att uppleva välståndsmedvetande så länge vi har en magnetisk attraktion till smärta, mörker, skräck och rädsla.

Denna attraktion är, menar i alla fall många inom den esoteriska traditionen, en del av vårt ”arv”, en instinktsaspekt i vårt medvetande som – paradoxalt – handlar om att undvika smärta, i sista hand att undvika att bli bragt om livet, som det heter.

Djuret i oss kämpar genom sin instinkt för att bevara sina livsfunktioner på det fysiska planet, och vi gör detsamma.

I detta ingår att uppmärksamma allt som kan hota oss, och det är även länkat till de relationer som uppstår i en grupp, det som handlar om hotet att bli ”utestängd” från gemenskap, hotet om att bli ”utestängd” från partner, från erövrad position i gruppen, hot från ”rivaler” och andra liknande tendenser som kan kopplas till självbevarelsedriften, som i sin tur är instinktens primära syfte.

—

Men var kommer så ”den magnetiska dragningen” in?

Svar: Enkelt uttryckt så skapar denna instinkt även ett visst behag kopplat till föreställningen ”jag har det i alla fall bättre än han/hon/dem”. Genom att jämföra sin egen situation med andra, som på något vis har det värre, skapas alltså upplevelsen av visst behag.

—

Det kan ju tyckas ”fel”, att det är så. Men återigen, det är instinktens funktion att bevara individen från fysisk undergång, och att röra sig från obehag in i det mer behagliga i den fysiska världen.

—

Vi vet, att människor ser skräckfilm – vilket är behaget i det?

Svar: Det handlar om att uppleva skräck SAMTIDIGT som vi är medvetna om att skräcken egentligen är ofarlig för oss. Vi genomlever känslorna och vet SAMTIDIGT, att vi kommer att gå ut från biografen helskinnade. Vilket i sin tur är ett behag, förutom det behag som personen upplever i biosalongen. ”Imaginär fara” i stället för ”verklig fara”.

Detta skapar ett behag i oss.

Detsamma känner vi igen från berg-och-dalbaneåkandet eller människor som klättrar på låtsasberg med säkerhetslinor.

Vi utsätter oss för ”imaginär fara” i stället för ”verklig fara”. Vi vet inom oss att vi är i säkerhet, vi är i trygghet, vi kommer att överleva åkturen eller bergsbestigninen.

—

Men vad så med försjunkandet i ”eländeshistorier”?

Varför tycks vi i detta samhälle så upptagna med att berätta hur sjuka vi var, eller hur jobbiga andra människor är på jobbet, eller hur illa vi tycker om en viss chef eller beslutsfattare?

Svaret torde bli, att om det inte bara är en person som klagar, utan att det handlar om ett gemensamt klagande, så skapas en SOCIAL GEMENSKAP.

Detta är i sin tur något som sinnet finner positivt, eftersom vi i grunden är sociala varelser (vilket betyder, att vi upplever Livets rikedom, dess primära värde, i möten med andra människor och andra animala varelser).

—

Men den här typen av social gemenskap är dock inte ”tullfri”; samtidigt som vi säger ”ja” till dels suga i oss andras eländeshistorier och ”ja” till att påverka andra människor med våra egna eländeshistorier GER VI KRAFT åt relationen behag-elände.

—

Vi berättar en eländeshistoria i en social gemenskap och får då vanligtvis ett ”stöd” från andra i gruppen, som också delger sina eländesberättelser.

Om vi fortsätter ett sådant beteende kommer vi att få en magnetisk dragning till att fortsätta att ingå i sådana magnetiska gemenskaper – det ger oss nämligen behag – om blott och bart de minuter som känslan av gemenskap och bekräftelse är manifest.

—

Är det då ”fel” att berätta om sina smärtor för andra?

Svar: Nej, naturligtvis inte!

Vi går igenom smärtor – fysiska och psykiska – i våra liv.

Det tillhör det fysiska planet, så det handlar inte om att försöka sopa sitt lidandet under mattan och säga att allt verkligen är tipp-topp, om man med det menar, att man är fri från obehag.

Så är mycket mycket sällan fallet.

Men Välståndsmedvetande är något annat än frihet från obehag; det är hanterandet av upplevelser av såväl obehag som behag på ett sådant sätt, att anden, själen, det som är du, det som är jag, det som är vi – upplever Livets Välstånd, dess rikedom, och att vi genom detta val fortsätter att uppleva samma Välstånd så gott som kontinuerligt.

—

Än en gång:

Vi kan också behöva kommunicera, tala och tala ut om våra smärtor, vårt lidande, eftersom ”vår själ kräver det”, och då skall ingen eller ingenting stoppa oss från att göra det. Detta är i det närmaste självklart, men nämns här enbart för att undvika möjliga misstolkningar av ovanstående.

När vi lider och känner att vi måste uttrycka vårt lidande är det tvärtom vägen framåt.

Ovanstående handlar alltså inte så mycket om lidande, smärta I NUET, utan om lidanden SOM REDAN ÄR PASSERADE, det vill säga, som tillhör min historia.

—

Det problematiska är – som beskrivits ovan – att vi kan få en magnetiska dragning till att upprepa beteendet, vilket i sin tur skapar en talang för att fortsätta att dels tänka på eländet vi gått igenom, dels att prata om det i en grupp.

Konsekvensen blir at vi får ALLT SVÅRARE att komma ut ur beteendet!

Vi blir allt mer låsta.

Vi förlorar handlingsalternantiv.

Vi förlorar den möjlighet som vi har att uppleva ett allt starkare VÄLSTÅNDSMEDVETANDE.

—

Så till frågan: Hur då lösa upp denna knut?

Svaret härpå bör nog bli: Det är olika för olika individer, du och jag och han och hon fungerar olika, på olika nivåer.

—

Ändå går det mer generellt att hävda, anser i alla fall undertecknad:

Vi löser upp knuten genom ATT BLI ALLT MER MEDVETNA OM VÅRA TANKAR OCH VÅRA KÄNSLOR, och därmed också ALLT MER MEDVETEN OM VÅRA HANDLINGSMÖNSTER och dess sannolika konsekvenser.

Vi gör i samband med detta NYA VAL.

Valen kan naturligvis variera i miljoner varianter men återigen, mer generellt sett, menar jag nog att vi kan säga, att DET NYA VALET INNEBÄR ATT JAG VÄLJER BORT HANDLINGSMÖNSTER SOM INTE HÖR TILL MIN SYFTNINGSBASERADE LIVSVÄG.

Man kan därmed säga, att jag väljer den ”rikare” vägen framför den väg, som leder till ett ”fattigare” liv; en slags mental-emoitonal-andlig återvändsgränd, där vi nödgas upprepa ett gammalt mönster åter och åter och åter, i tron att det är ett som vi behöver, för att skapa oss behag.

—

Men, och detta är själva budskapet i den här texten, behaget kan i stället vara det frigörande behaget i NYA VÄLSTÅNDSINRIKTADE, TANKEMÖNSTER, NYA, VÄLSTÅNDSINRIKTADE, EMOTIONALA MÖNSTER och NYA, VÄLSTÅNDSINRIKTADE, HANDLINGSMÖNSTER.

Detta skapar en ökad frihetskänsla och en utökad, berikande, livskännedom.

—

/GMA 6 januari 2023