STURE EMBY:
ATT SPELA HARMONISKT PÅ SJÄLSINSTRUMENTEN
För att nå fram till ett lyckligt öde,
för att handla fullkomligt
för att nå högsta kraft – krävs att visst mått
av utveckling, av återhållsamhet
/i förhållande till sig själv och medvarelserna/
av självuppfostran och andra-uppfostran, av ”mörker”
samt ett visst mått
av utveckling av ”lätthet”, av ”vila”, av ”medgång”, av ”underlättande”, av ”ljus”
/i förhållande till sig själv och de andra/
-ja, såsom Gudom eller detta vi benämner Liv et
utvecklar båda dessa behandlingsmetoder eller livsrytmer.
Det påfordras ett visst mått
av ”tro”, av ”tillit”, av ”överlåtelse”/till Den
Högste/, av hypoteser, av automatiskt varande.
Det påfordras ett visst mått
av fysisk rörelse, av inre rörlighet,
av förändringsskapelse.
Det krävs ett visst mått
av ”känslighet”, av ”medkännande” och ”självkännande”, av ”ro”, a ”enhetlighet”, av ”samverkan”, ”förening”.
Det krävs ett visst mått
av tankekombinering, av intellektuell verksamhet,
av ”teorier”, av ”spekulationer”.
Det krävs ett visst mått
av direkt upplevelse, av inre snabb-seende,
av idémottagande, idéavgivande,
av utveckling av de spontana förmågorna.
Det krävs likaledes att visst mått
av ”jämförelse”, av ”återkallande av vad som varit”,
av erinringar.
– – –
När så dessa huvudregister av medvetenhetsyttringar
blir harmoniskt avpassade och anlitade
/i förhållande till individens närvarande kapaciteter/
– framstår verkligen ”ett lyckligt liv”,
”en lycklig tillvaro”.
När dessa huvudlivsyttringar får sin rätta inbördes samspelthet
och så att alla är verksamma
och efter den för den enskilde individen
gällande utvecklings- och erfarenhetsgraden
– uppnås det eftersträvade,
uppnås verkligen ”ett lyckligt öde” –
Det är djupast sett hela livskonsten
/fast den som prövat vet att den likväl inte läres på en livsperiod/
Men
– om en eller flera av dessa nämnda livsyttringar,
dessa utvecklanden av själs-kraft
får för stora proportioner eller för små proportioner
/i förhållande till de övriga/
uppstår sinnets disharmonier,
uppstår sjukdom, uppstår ”oförståelse”,
uppstår ”överilade handlingar”,
uppstår materiell överdimensionering,
krigstillstånd, olyckor, uppstår hat, förföljelse,
konkurrens, våldsutveckling
ja- detta allt som benämnes ”ont”.
Så får varelserna ett absolut pålitligt livsmönster
i strävan att frånsortera alla dessa nu huvudsakligen utspelade
smärto-händelser
och i strävan att nå de djupare önskningarnas mål.
– – –
Ja – den tvivlande har fog för sitt tvivel
– och blir en framgångsrik undersökare/ i sinom tid/ –
+++
evolutionbynight 