STURE EMBY:
”Om förutsättningarna för levande kommunikation”
—
Vad människorna här på jorden i särskild grad söker och längtar efter, det är tydligen nog att knyta, befästa och utvidga vänskap.
Det är uppenbart också ett försummat område, dels på grund av självbevarelsens nödvändiga jag-centrering, dels, via samma, utbildade vanor och grundbeteenden, dels genom ej sällan svåra återkommande karmasituationer, föranledda av de två förstnämnda ‘dels’.
—
Det räcker sålunda långtifrån bara med att människor fysiskt kommer tillsammans. Stödjande moment för växelverkan och djupare kontakt är:
—
Att parterna har gemensamma eller någorlunda gemensamma intressen.
Att de accepterar och tycker om varandra såsom de ÄR.
Att båda är intresserad av, ställer sig frågande inför varandra (Är intresset endast eller nästan bara hos ena perten, där den eventuella växelverkan snart ut/.
Att båda är inställda på att bistå varandra till kommunikation.
Att bägge parterna är inriktade på eller stimulerade till att väcka motparterns bästa och mest positiva sidor och drag.
Att båda parter i bästa fall har en kosmisk syn / som bland annat innebär förhoppningsfullhet och tilltro).
—
Ja, det är som bekant ytterligt sällan som vid gängse samvaro samtliga ovan nämnda moment är närvarande, ofta bara ett eller ej ens det.
Därför må det ej förvåna, att vi människor ses såsom mest eller kanske mest underutvecklade på just detta växelverkans område.
Vi är generellt sett rädda, misstrogna, stolta, underkännande, negativt kritiska, därmed sökande vårt eget i första hand.
Ej är det egendomligt alltså, att tillståndet på jorden är som det är, och att människorna är utomordentligt handikappade och resurslösa när det gäller kommunikation och ömsesidighet, Mörkret före Ljuset.
Någorlunda kan vi likväl klara oss genom livet, så länge som vi är unga, aktiva, i studier, nyfikna på den fysiska materien och att förse oss med den.
Verkliga problem uppstår emellertid när vi blir äldre, eventuellt sjuka, rörelsehindrade, trötta, kanske övergivna av närstående.
Här är och blir det angeläget, att kunna möta människor, ha kvalifikationer att kommunicera med dem, att praktisera och förnimma att man trots allt ej är ensam.
—
SLUT på DEL I
Sture Emby. Ur: ”Studier”. Korrespondensbrev.
—
evolutionbynight 