Fråga ABC-Coachen: INDIVIDUELL KARMA OCH FAMILJEKARMA:

FRÅGA ABC-COACHEN.

Frågeställaren undrar över vilka konsekvenser ett missbruk, exempelvis alkoholmissbruk, karmiskt kan medföra för en individ

SVAR:
Vi är här egentligen inne på familjeterapi i ljuset av de andliga (själsliga) lagarna. Frågan är komplex och kan inte besvaras utan att känna till de mer exakta omständigheterna, men mer generellt kan det vara viktigt att poängtera:

1.
Den person som har ett ”svårt öde” är den enda som egentligen kan tolka detta öde, denna karmiska svårigheter. Varje annan person kan förvisso ha viktiga synpunkter på vad personen ”lär sig” med detta öde, denna svårigheter, men då uttolkaren normalt sett inte känner till detaljomständigheterna kring individens eviga förflutna såväl som framtid, kan sådana uttalanden endast utgöra en form av kompletterande kommentar.

Den individ som har svåra utmaningar just nu, kanske på grund av någon form av missbruk, är alltså den suveräna uttolkaren av sitt predikament, sitt ödesmönster. Att utifrån sett försöka att lägga på en definitiv och fullständig tolkningen är att tro sig veta mer än vad som är möjligt, alltså en form av förhävelse (som också det innebär ett ödesmönster).

Därför är det absolut mest väsentliga att den som uttolkar åt andra gör det med optimal försiktighet, väl medveten om att det i grunden endast kan sägas följande: att det är en relation mellan personen i den svåra utmaningen, och den ”Levande och Styrande Instansen”, Källan eller Universell Intelligens.

Med det sagt, är det fortfarande förstås möjligt, och ibland lämpligt, att söka beskriva ÖDESMÖNSTRETS TEMA,, som kan vara gemensamt för många människor.

Detta är något annat.

Mycket finns att säga om detta, och den psykologiska förståelsen för ödesmönster är ännu i sin linda, men här vill jag i alla fall passa på att skriva följande kommentar, till människor som frågar om ett unikt individuellt öde.

2.
Den person som vi tror har ett unikt individuellt öde är aldrig ensam i det ödesmönstret. Detta då varje individ påverkar andra människor – till att börja med genom att finnas till.

Vi kan också utgå från det organiska sammanhang varifrån individen är delaktig, och det är i första hand familjen, men då familjen påverkar sin omgivningen, kan man säga, att karmiska vågor skapas, transformeras, tas emot i och genom grupper och till sist hela samhället.

En aspekt av familjeterapin handlar ju just om detta: du kan inte helt och fullt lösa ett familjeproblem genom att låta EN familjemedlem (den som anses vara ”den som är sjuk”) gå i terapeutisk behandling – Hela familjen (den organiska enheten) behöver vara i en terapeutisk, professionell omgivning, vara växelvis passiv och aktiv, lyssnande och agerande, för att skapa reella förändring inom familjen.

Individen, ”Patienten” /Klienten kan alltså anses vara ”det svarta fåret”, den som är ”konstig”, den som är ”den missbrukande”, etc. och resten av familjemedlemmarna kan då, medvetet eller omedvetet, välja att ta avstånd från samma individ, eftersom de inte vill vidkännas att de på något vis skulle vara involverad i det problematiska.

Men:
I det samspel som försiggår i familjen sker alltså karmiska flöden mellan individerna, och de kan inte isoleras från varandra.
Detta innebär INTE att ”ta på sig skuld” för en problematisk situation i en familj, en sådan attityd löser inte problemmönstren, utan låser problemmönstren, kanske rentav gör dem mer svårlösta.

Sättet att röra sig ut från ett problemtema i en familj handlar i stället om MEDVETENHET. En sådan kan enbart skapas om samtliga familjemedlemmar är öppna för förändring.
Därför innebär det största arbetet för en andligt baserad coach att skapa det rätta förändringsklimatet. Utan att ha etablerat ett sådant klimat, är möjligheten till ”terapeutisk framgång”, som jag tolkar det, minimaliserat och strikt begränsat.

Visserligen kan en familjemedlem genomföra terapeutiska processer och genom det utvecklas på så vis, att han eller hon lämnar den ”organiska enheten” familjen genom att resa till en annan ort, säga upp kontakten med familjen, och annat liknande,
och då kan ju säga att ett visst terapeutiskt arbete är genomfört, men inte i det familjemässiga hänseendet. Ett ”sår” finns kvar inom familjestrukturen, och i överförd bemärkelse kan det beskrivas som att det kommunikativa flödet mellan familjemedlemmarna är hämmat.

Karman kan därmed sägas vara skiktat. I stället för att det karmiskt handlar om en person som kanske missbrukar alkohol eller narkotika som då innebär ett orsaksmönster och ett konsekvensmönster, handlar det kanske om….

A. Att individen i familjen (”den missbrukande”) har sitt karmiska mönster, sina specifika särdrag. Det har sin funktion, sitt syfte.

B. Att pappan i familjen har SITT karmiska mönster, med specifika särdrag, och att det karmiska mönstret har sin funktion, sitt syfte.

C. Att mamman i familjen har SITT karmiska mönster, med specifika särdrag, och att det karmiska mönstret har sin funktion, sitt syfte.

D. Att brodern eller systern i familjen har SITT karmiska mönster, med sina specifika särdrag. Det har sin funktion, sitt syfte.

Karman är därmed inte något som som kan separeras från det organiska sammanhang, ur vilken det har utvecklat sig.

För att göra det än tydligare kan…
””Den missbrukande” ha som karmiskt syfte att utveckla ett herravälde över tanke, känsla och handling.

”Pappan” ha som karmiskt syfte att bli mjukare, mindre dömande och definitiv i sina beslut.

”Mamman” ha som karmiskt syfte att bli stramare, mer fast och klar över sin egen inflytandeposition i familjen.

”Syskonet” ha som karmiskt syfte att frigöra sig från tanken att vara den av föräldrarna icke-gynnade, den som föräldrarna inte bryr sig om.

– som jag uppfattar detta, det karmiska, temat.

Hoppas att något av detta kan vara till gagn.
Gunnar Martin Aronsson
ABC-Coach.