STURE EMBY:
EN NY VARELSEART AV MÄNNISKOR
HÅLLER PÅ ATT NEDFÖDAS TILL JORDZONEN.
–
Ja, det är endels de redan närvarande kulturmänniskorna/som övergångsväsen./ Och högre arter av mera avancerat slag tillträder långsamt, ja i ännu mycket blygsam omfattning.
–
Det är individer, som har större naturliga behov av förfinade och förmerade känslo- och handlingsslag./ De kan ej ställas i jämförelse med tidigare och ännu närvarande robustare och ensidigare former av människonivåer/.
–
De är såsom barn, de skiftar från stund till stund, de är intresserade av allt, de är intensiva, engagerade i upplevelsen, ser något levande och vitalt i allt eller det mesta, är från födelsen forskningsinställda, står nära livet, fjärran ”döden” /det vill säga det, som är alltför fjättrat, mät- och jordbegränsat, alltför definitivt, bokstavs- och sifferbestämt/, de är intresserade av människor och väsen /mer än av tingen/, är känsliga och lättberördbara, men överdimensionerar ej den sidan, är reflekterande och intelligensrelaterande /sökande efter grundorsakerna och deras förlopp/, men överdimensionerar ej heller den faktorn, de har förmågan ”att lämna”, ”att gå vidare”/ när det aktuella är färdigt eller erfares såsom färdigt, för perioden färdigt eller mindre lämpligt att befatta sig med/.
–
De synes för motsatta kategorier såsom ”obetydliga”, ja, emedan de ej är angelägna om att framträda, ”att göra lycka”, ”göra karriär”, konkurrera, rivalisera, stoltsera, strida, påverka/oemottagliga sinnesarter/, dominera, hävda sin mening, såsom primärt äga ”god ekonomi”, ”god social ställning”.
–
De är gärna experimenterande och forskande i åtskilliga riktningar, söker därtill försköna och rationalisera sin miljö, sitt ansvarsområde/ men kan, så länge det är nödvändigt, utan svårigheter också anpassa sig efter det sämre/.
–
De skyr att bestämma över vad andra ska göra eller inte göra, vilka ideal de bör ha och inte bör ha/men vill gärna åstadkomma glädje, vitalisering och uppmuntran, varhelst de vistas/.
–
De synes för motsatta eller annorlunda utvecklingskombinationer, karaktärsnivåer ej sällan såsom inkonsekventa, alltför känslosamma, ibland regellösa – ja, emedan de snabbt kan ändra beslut och kurs, om så synes gagnande, och varvid omgivningen i regel reagerar annorlunda och därmed ofta har något svårt att förstå motiven.
–
–
Ja, de kan synas alltför obeständiga, flyktiga, oansvariga, försummande sedvanliga, jordmänskliga mål och besträvanden/ men de själva begynner ana orsakerna, dels till att de reagerar som de gör,
Dels till att de endels måste bli missförstådda/.
–
Det kan vara svårt för utomstående att få något absolut ”grepp” om dem /emedan de ofta avviker från det gängse mönstret för beteende – även om det till det yttre och för obesläktade väsentligen döljes – och framförallt mönstret för tänkande och ideal/.
–
Manparterna av dem kan, när förhållandena så bjuder, visa sig känsliga och moderliga som kvinnor.
Kvinnoparterna av dem kan, när förhållandena så bjuder, likaså visa sig handfasta och initiativfulla som män.
Den verkliga könsolikheten – alltså utöver den fysiska livssidan – är betydligt mindre hos dessa ”manparter” såväl som ”kvinnoparter” än hos övriga människokategorier. De har som regel ej några på förhand fixerade eller av andra förväntade förklaringar till något eller meningar om något, därför ej heller till eller om varför de handlar så eller så/emedan de i mycket reagerar intuitivt samt har det som lag inom sig/.
De skyr att klandra såväl Gud, Livet eller de enskilda väsendena för sina ibland närvarande svåra öden eller för något överhuvudtaget/ emedan de alltmer klart inser, hur tillvaron i alla dess fader är fullkomlig, och hur var och en själv är upphov till sina förhållanden och sin miljö/.
–
De deltar aldrig eller högst sällan i diskussioner eller åsiktsbyten /väl vetande, hur var och en har synpunkter samt betraktar och bedömer livsförhållandena efter sina personliga och individuella livsrön, efter vilken grund också de mera kollektiva, de samhälleliga förhållandena och lagarna har kommit till/.
–
–
De förlorar ej den mentala balansen, – även om omgivningen skulle göra det – förlorar ej hoppet, ej ljuset inom sig /samt har gudomlig influens inneboende, har alltid ett uppmuntrande ord till övers, aldrig påträngande/, väl anande eller vetande, hur allt artar sig till det bättre.
–
Om något synes misslyckat – tappar de ej modet härför, men anar orsakssammanhanget, samt iakttar vad som förperioden lyckas så mycket bättre och vad som lycktas i tidigare perioder.
När å andra sidan framgången infinner sig eller synes infinna sig – – förlorar de likaledes ej besinningen, blir ej överaktiva – men anar på samma sätt orsakskedjan samt är väl underkunniga om, hur det är övergående, livsvandrande på en sund, psykisk medelnivå som de gör/ – en nivå, som ingen av oss undgår att nå fram till/.
–
av
Sture Emby.
Ur: Studiebrev på grundval av Martinus Kosmologi.
Ur: Studiebrev på grundval av Martinus Kosmologi.
–
Sture Emby från Borlänge skapade under mer än 40 år studiebrev som skickades ut till intresserade av den nya andliga världsbilden (som förstås anknyter till den äldre, esoteriska, traditionen).
Han gav ut boken ”Gryning” .
Han gav ut boken ”Gryning” .
Han höll också föredrag i Martinus Kosmologi, en världsbild eller filosofi, och var verksam som skriftpsykolog.
Som person var han anspråkslös, ödmjuk, parallellt med att han var fullständigt medveten om sina egna kvaliteter.
Som person var han anspråkslös, ödmjuk, parallellt med att han var fullständigt medveten om sina egna kvaliteter.
Texten inkluderas som en hyllning till Sture Emby, som var min (liksom många andras) mentor.



