Hej, vän i etern!
Låt oss gå igenom TONY ROBBINS SJU ÖVERTYGELSER GÄLLANDE FRAMGÅNG. Vi definierar framgång på olika sätt, men har ändå en slags ”ledbild” som är ganska gemensam för vad framgång är. Självklart behöver du inte hålla med om Tonys indelning, men jag ser den ändå som kraftgivande, inspirerande.Övertygelser behöver inte vara ”objektivt sanna” – eftersom vi ibland faktiskt inte kommer att kunna veta vad som är ”objektivt sant”, men en kraftgivande övertygelse ger oss den ”näring” som vi behöver för att kunna hantera vardagen på en konstruktivt sätt, med känslodimensionen och intelligensdimensionen i höggradig balans.Allt gott./GMA
—
DE SJU FRAMGÅNGSÖVERTYGELSERNA
Låt oss gå igenom TONY ROBBINS SJU ÖVERTYGELSER GÄLLANDE FRAMGÅNG. Vi definierar framgång på olika sätt, men har ändå en slags ”ledbild” som är ganska gemensam för vad framgång är. Självklart behöver du inte hålla med om Tonys indelning, men jag ser den ändå som kraftgivande, inspirerande.Övertygelser behöver inte vara ”objektivt sanna” – eftersom vi ibland faktiskt inte kommer att kunna veta vad som är ”objektivt sant”, men en kraftgivande övertygelse ger oss den ”näring” som vi behöver för att kunna hantera vardagen på en konstruktivt sätt, med känslodimensionen och intelligensdimensionen i höggradig balans.Allt gott./GMA
—
DE SJU FRAMGÅNGSÖVERTYGELSERNA
TRO NUMMER 1:
Allt som händer, händer på grund av en orsak och ett syfte, och detta syfte gagnar oss.
Framgångsrika människor har en förmåga att ständigt fokusera på vad som är möjligt i en viss situation – oavsett hur mörk den verkar vara, och oavsett hur omgivningen agerar. Dessa människor tror att varje motgång innehåller fröet av en motsvarande eller större fördel.
För att vända på ”onda cirklar” behöver vi ibland göra något radikalt. Vi behöver då disciplinera oss att fokusera på det konstruktiva, det optimistiska. Övning kräver ansträngning, men om det handlar om övning mot ett visst, av personen, givet mål är det allt som oftast inte bara värt det. Det är nödvändigt för att nå målet.
Att tro på alltför snäva gränser skapar begränsade sinnen. Vi övar oss i så fall ”på fel sätt” om vi vill upptäcka den potentiella kraften i oss.
Vi vet inte om ”allt har ett syfte”, men om vi tror det, får vi sannolikt ett bättre liv. Om vi råkar ut för en olycka, kanske en allvarlig sådan, är det förstås lättast att tro att ”ingenting har ett syfte”, allt är ”otur” och slump.
Men de människor som kunnat hantera situationen är de som förvisso inte vet om det finns något syfte med olyckan, men de bestämmer sig för att tro det.
Om du själv har händelser som du sorterat som slump, vad skulle hända om du istället sorterar dem som ”orsak och verkan” samt ” att det som hände har ett syfte, för mig ännu okänt, men jag tror att det existerar ett syfte för mig” ?
—
Ur: Kurstexten till ANDLIGT BASERAD COACHING
Del 14.
—
Ur: Kurstexten till ANDLIGT BASERAD COACHING
Del 14.
evolutionbynight 